FALUN – Pandemin under två år har slagit hårt mot idrotten. Idrottsledare har fått kämpa än hårdare och vissa gånger i stark motvind.

Under dessa omständigheter är den ideella kraften än viktigare. Eldsjälar som brinner för sin idrott och sällan blir uppmärksammade, säger Rolf Hammar för Sport i Dalarna.

Därför är det extra kul att kunna uppmuntra ledare och i detta fall i en mindre idrott.

På Lugnet i Falun mötte Sport i Dalarna Micael Höglund från Falu Shotokan Karate Klubb, för att överlämna ett stipendium på 10 000 kr.

Jag blir naturligtvis hedrar när ni uppmärksammar mig och min klubb, sade Micael.

Klubben har idag 130 medlemmar och bedriver sin verksamhet på Kristineskolans gymnastiksal i Falu Centrum.

Vi kan inte växa mer. Det är fullt i alla grupper, säger Micael.

Vi har aldrig funderat på Lugnet?

Klubben bildades 1973. Nästa år fyller faktiskt klubben 50 år och all verksamhet har genomförts i Kristineskolans gympasal, säger Micael.

Du det blir ledigt utrymme på Lugnet, när badet flyttar, hoppas vi på ett kampsportens hus. Vi får se vad som händer. Än så länge är det tyst från kommun.

Micael är idag 48 år och som ung sysslade han med karate. När sedan dottern Filippa, för övrigt domare och utsedd till årets ungdom, samt sonen Simon började med karate hängde pappa på.

I början som tränare, vilket jag är fortfarande, men med åren har det blivit mer och mer, säger Micael.

Idag är han något av klubbens alltiallo.

Jag sysslar med mesta. Allt från ordförande till att köra ut mattorna inför träning. Men roligast är att träna alla ungdomar. Det brinner jag för.

Karate är för många att dela en sten med en hand. Eller förknippar man det med filmen Karate Kid.

Vad är det som gör karate så intressant?

Koordination, teknik, behärska dubbla manövrar och framförallt en idrott med disciplin, påpekar Micael.

Ordning och reda. Man bugar när man kommer ut på mattan och går ifrån mattan.

Micael försöker även utveckla träningsmetoderna.

Lite nytänkande är alltid trevligt. Musik, en boll och annat kan komma med på träningarna.

Micael är onekligen en eldsjäl får karate i det tysta. Inga stora rubriker, men glädjen att utveckla andra och hålla en klubb levande är drivkraften.